En sommarkväll dyker upp i september

Det känns som tillfälligheter styr mitt liv, som att det finns en tanke bakom allt och att det är någon form av ödet. Bara en sak att Hilton dyker upp från igenstans osv osv. På nått sätt är det kul men även som en jäkla räkmacka som inte flyter. Nu börjar jag babbla ut för mycket kan tänkas, men det är verkligen så att världen är liten, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0